onsdag 31 mars 2010

Resesäng

Tidigare har jag tyckt att en resesäng skulle vara överflödig i barnprylsarsenalen men jag har ändrat mig. Clara rör sig otroligt mycket i sömnen. Hon ligger upp och ner, på tvären, på mage, på rygg, på snedden, på knä, på huvud. Ja, på alla tänkbara sätt. Det gör det lite osäkert att ha henne liggandes i en vanlig säng när vi är borta. Det spelar ingen roll om det är en dubbelsäng med uppbyggd kuddvall. Hon tar sig igenom, över eller under. Jag vill inte behöva sitta på en middag och oroa mig för, eller ännu värre höra en duns efterföljt av otröstligt skrik. Då känns det säkrare att veta var man har henne. En annan fördel är ju att hon kan känna igen den där sängen och kanske känner sig tryggare då. Så en resesäng blir det. Absolut ingen deluxe, men en bra. Har kollat runt lite och i tester verkar Carena vara en bra och prisvärd modell.
I övrigt är det så grått, blött och tråkigt idag att jag helst hade stannat kvar i sängen hela dagen, käkat praliner och pillat mig i naveln. Istället ska vi dra iväg till mitt gamla jobb i Lund och sen blir det visit hos mormor och morfar.

Fejan


Jag har ju tidigare skrivit om att jag är lite kluven beträffande fejan
I morgonens Sydsvenskan kan man läsa om hur ca 40% av arbetsgivarna använder sociala medier för att kolla upp framtida anställda däribland facebook. Inget nytt i och för sig men en bekräftelse. Trodde nog inte att det var så utbrett dock. I reportaget säger en av de intervjuade något tänkvärt på frågan om det är ok för arbetsgivare att snoka i anställdas privatliv.
- Facebook är något du använder som privatperson. Är det ok för arbetsgivare att titta in genom folks fönster bara för att de har fönster?
Nja, hur mycket jag än tycker om min nuvarande chef så skulle det nog kännas lite knepigt om han strök runt och kollade in genom mina fönster;)

tisdag 30 mars 2010

Sensationslysten

Jag känner mig lite sensationslysten. Vill att det ska hända något. Något spännande, kul, oväntat. Det är jättekul att Clara kan peka på lampan och vinka men jag menar något annat.
Typ som att vinna 214 miljoner på Lotto... Förstår någon hur jag kan reta ihjäl mig på att jag inte spelade denna helgen? Det var min tanke. Jag sa att jag skulle just för att det var en grym Jokervinst, men glömde. Sen får jag då höra att denna unika storvinst gått till någon i Helsingborg. Inte för att chansen varit särskilt stor att det vore jag istället, men det hade känts bättre om jag åtminstone spelat. Hm, 214 miljoner. Vad skulle jag göra då?

måndag 29 mars 2010

Dagens prestation

Idag har jag inte åstadkommit mycket. Vi har tagit det hur lugnt som helst. Har beställt en kokbok om barnmat som jag trodde skulle komma med posten idag. Med den som inspiration tänkte jag göra lite ordentlig mat till Clara. Det måste ju vara godare och känns nyttigare. Någon kokbok kom dessvärre aldrig. Utan detta som drivkraft tröt min ork att packa ihop bebis och mor för att dra iväg och handla mat så vi stannade hemma. Några havrekakor med russin har jag åtminstone presterat idag.

söndag 28 mars 2010

Söndagsnöje


Mac har en typ av musikredigeringsprogram som heter GarageBand. Det är så vansinnigt kul så när jag väl börjar leka fastnar jag lätt och tiden försvinner. Idag gick Anders och Clara iväg en stund för att jag skulle kunna vara själv lite. Tanken var att jag skulle dra iväg men några timmar senare satt jag fortfarande vid datorn med mitt beroendeframkallande musikprogram. Kul hade jag i vilket fall.

Ur led är tiden

Nu när klockan är 09.30 inser Anders och jag att vi tydligen har ställt om klockan till sommartid inatt. Det är samma visa varje år. Två gånger varje år. Vi har ingen koll på när klockan ska ändras vare sig till vintertid eller sommartid. Först när vi missar något eller är en timme för tidiga inser vi att det varit dags. Att mobil och dator ställer om sig själv verkar inte heller få oss/mig att koppla. Spelar en timme hit eller dit i våra liv så liten roll?
Det innebär att jag idag har fått en ordentlig sovmorgon då jag sovit ända till klockan 08.30. Men inte på riktigt, riktigt då.

lördag 27 mars 2010

Räddaren i nöden?


Kommer de här att vara räddningen för mig någon natt? Innan jag vågar mig på en hotellnatt får jag försöka låta Anders och Clara fixa nätterna när jag är hemma. Eftersom jag vaknar av minsta lilla ljud från henne kanske det här kan hjälpa mig att sålla bort vissa av dem åtminstone. Det är inte säkert för ofta känner jag att hon ska skrika innan skriket kommer. Jag var fast besluten att testa detta inatt men redan nu börjar jag vackla. Är jag så himla trött egentligen? Jag kanske överdriver? Att det ska vara så svårt att släppa kontrollen...

fredag 26 mars 2010

Det kom ett paket...


Trevligt med påskhälsning från jobbet!

Arla morgonstund

Tidig morgon över hustaken i Helsingborg. Det är något speciellt med en stad som håller på att vakna.

torsdag 25 mars 2010

Våfflor

Det är ju våffeldagen idag! Som den lata gottegris jag tillåter mig att vara har jag såklart tagit tillfället i akt och ätit just våfflor idag. Variant rostad våffla. För skeptiker kan jag meddela att de här var helt ok, faktiskt mer än ok. Goda helt enkelt!

Dagens vårtecken

Natten

Inatt har Clara väckt mig kl 23, 00, 01, 02, 03, 04, 05 och klockan 06.30 när det var dags att gå upp. Kul? Snart dags för frukost med morsorna men i eftermiddag hoppas jag att jag kan somna en stund. Kan ju lugnt påstå att hotellnatten kändes väldigt aktuell just inatt.

onsdag 24 mars 2010

Dagens insikt

Tututututu tututututu tutu tutu tutu. Glassbilens melodi. Har tidigare hört talas om att folk irriterat sig på signalen som ska locka till sig alla sockerhungrande barn. Nuförtiden finns där väl i och för sig även frusna hamburgare, köttbullar och pommes i glassbilen men det var inte dit jag skulle komma. Signalen. Jag har inte förstått hur man orkat irritera sig på denna lilla truddelutt. Har mest sett det som ett muntert glädjebud. Tututututu tututututu tutu tutu tutu. Idag förstår jag. När man nattar eller just har nattat ett litet barn vill man inte höra något upprepande tututututu. Aldrig har signalen låtit så högt, så länge och genom så många kvarter som ikväll. När mitt barn skulle nattas.
Således är min åsikt numera en helt annan. Vad är det för idioti att köra runt med en sådan väckarklocka på bästa nattningstid. Nej, tyst på glassbilen! Måste finnas någon protestlista eller likande som jag kan skriva under på.

tisdag 23 mars 2010

Skor?

Clara och jag har varit en runda på stan idag. Förutom en del kläder till henne så hittade jag de här röda Replay skorna. Som jag inte impulsköpte! Kan inte bestämma mig för om de är lite för mycket. Har sett ett par liknande förut fast utan mockadetaljerna. Det kanske är bättre? Priset är ju som ni ser i vilket fall helt ok.

Fejan

Funderar på Facebook. Jag trodde att Facebook var på väg neråt, att dö ut, att försvinna. Men, sen läste jag i tidningen att Fejan tydligen gått om Google på den amerikanska listan över de mest besökta sajterna och i allra högsta grad är på väg upp. Ska tillägga att jag inte finns på Facebook, än. Har tidigare överhuvudtaget inte varit intresserad av att joina Facebook heller för jag gillar inte tanken på den offentliga insynen och att de äger upplagt material. Hur kan man resonera så när man bloggar kan man då undra? Ja, det kan man undra. Det kanske är så att jag inte vet tillräckligt om denna världscommunity och hur ska man kunna veta det när man måste gå med för att undersöka den? Är det något värt att lägga sin tid på?

måndag 22 mars 2010

Hotellnatt

Idag har jag på allvar funderat på att ta in på hotell en natt för att få sova ut. Undrar bara om jag kommer att kunna det. I min fantasi njuter jag där av att kolla ostört på TV, slösurfa lite på datorn, läsa en bok, bläddra i några tidningar och sedan somna så gott, så gott. Vakna på morgonen, duscha lääänge, äta härlig frukostbuffé, dricka kaffe samtidigt som jag läser morgontidningen i tystnad. Checka ut och åka hem till min lilla familj som en utvilad, glad och pigg mamma. Tror ni att det skulle bli så? Jag vet inte. Risken är väl att jag ångestfyllt längtar hem hela tiden och inte får en blund, inte duschar och inte äter frukost. Hem kommer då en tröttare mamma än den som begav sig iväg. Tål att tänkas på...

Idag - trött

.

söndag 21 mars 2010

Härligt

I söndagens Sydsvenskan kan man läsa en intervju med Malmöboende musikern Moto Boy.
Blir glad när jag läser följande:
Vem får dig att skratta?
- Utan tvivel min fru Petra. Jag garvar i stort sett hela tiden när jag ser henne. Jag vet inte vad det är, men det är väl det som är kärlek.
Vet inte om det är det som är kärlek förstås, men visst låter det väl härligt, livsbejakande och lyckligt? Att bli så glad av sin partner att skrattet kittlar som kolsyra i munnen när man ses. Att skratta tillsammans med den man älskar är viktigt. Superviktigt. Viktigare än man tror. Tror jag.

lördag 20 mars 2010

Vad blev det av...

Vad blev det av Rick Astley? Minns den här låten och jag minns att jag tyckte att han dansade SÅ bra (kolla bara armrörelserna i början wow!! ;) och att hans hår var så coolt. Efter ytterligare några låtar försvann han sen. För att göra vad? Lyssnar nostalgiskt och försöker mig på några schyssta moves en lördag som denna.

Omväxling

Anders är hemma i helgen för omväxlings skull. Han gick upp med Clara imorse så att jag skulle kunna sova. Tror någon att jag kunde det då? Nej, just det. Jag hade svårt att somna om. Ville hellre vara med min lilla familj på morgonen eftersom det är så sällan vi har haft morgnar tillsammans på sistone. Sömnen fick vara. Får väl skylla mig själv då antar jag. Det handlar om prioriteringar. Just denna morgon var sömn inte Prio 1. Högst ovanligt faktiskt.

fredag 19 mars 2010

Laddat och klart!

Har varit och handlat. Blev mest onyttig uppladdning ser jag och det av varierande kvalité.

Bara lyssna

Favorit

Detta är min absoluta favorit just nu. Den godaste läsken som går att finna. Varför finns den inte i alla matbutiker, i alla snabbköp och på stor flaska? Den är ju guld. Och dessutom med koffein. Så bra, så bra!

torsdag 18 mars 2010

Skånevår

När det är dags för vår är det inte så dumt att bo i Skåne. Dagens vårtecken!



Varning!


Tabletter för maskindisk. På varningstexten står det: Använd skyddsglasögon eller ansiktsskydd.
Vilken onödigt, överflödig upplysning. Använder skyddsglasögon eller ansiktsskydd gör väl alla när de laddar diskmaskinen? Så självklart liksom...

Tanten

Jag har blivit tant eller möjligtvis bara vuxen. Vissa tillfällen får en att inse det där extra tydligt.
Jag är ute och går med Clara. Vi går förbi en skola. Solen skiner. Enstaka snödroppar kan skönjas här och där. Vi möter en ung tjej, kanske 13 år. Hon är klädd i jeans, T-shirt, tunn, kort fejkad skinnjacka och tygskor. Inget mer. Hon fryser så underkäken skakar. Det ser onekligen kallt ut men är det sol så är det. Hon kände sig säkert jättesnygg och cool. Jag minns det där. Hur man så fort solen sken tyckte att det var vår. Jag minns också att jag aldrig knäppte mina jackor. Någonsin. Förstår inte nu varför jag mitt i kalla vintern skulle envisas med att gå med öppen jacka och för kalla skor. Eller jo, det gör jag. När jag ser den där tjejen så kommer jag väldigt väl ihåg hur det var. Det skulle vara snyggt och coolt. Då som nu. Så tramsig och dum man var tänker jag och ser på mig själv med en jacka som är mycket uppknäppt, halsduk, vantar, sköna, varma skor. Men ingen mössa för just idag ville jag ville inte paja frisyren. Det slår mig. Tant, vuxen eller ej, men tramsig och dum är jag visst fortfarande ibland! Den frusna tjejen däremot tyckte nog enbart att jag var värsta tanten.

Något jag inte saknar

Anders åkte till Umeå tidigt imorse. Det är något jag verkligen inte saknar nu när jag är hemma med Clara. Att se klockan ringa för väckning 04.55. Att stressa för att hinna med tidigt morgonflyg. Att känna sig mosig i pallet redan när klockan är 11. Att inte komma hem förrän sen kväll trots möte vid lunchtid.
Minns när jag var gravid och hungrig. Morgonflyget till Umeå var bra för då fick man frukost på båda planen. Det gäller ju att se det positivt ;)

onsdag 17 mars 2010

Avstånd


Det är nog trots allt tur att det är en bit att gå till konditoriet för eftermiddagsfikan, som i sig är livsnödvändig tenderar att bli aningen onyttig. Men ack så gott det är! I påsen idag - chokladboll.

Foundation


Jag har länge varit tveksam till i.d. mineralsmink. Har trott att det bara blivit en grej att det skulle vara så HIMLA mycket bättre än vilket mineralsmink som helst. Då blir jag ju tvungen att testa. Är rädd att jag nog får backa den här gången. Det här verkar faktiskt än så länge bättre än övriga mineralfoundations jag provat.

tisdag 16 mars 2010

Gammalt bröd

Tydligen galet roligt att mata fåglarna vid stranden! Det Clara tycker är kul tycker jag är kul så nu får det sparas på gammalt bröd.

måndag 15 mars 2010

Projekt Sömn

Jag har en plan. Har inte skrivit om Projekt Sömn på länge för vi har hamnat i ett dött läge. Det är förutom enstaka kvällar en kamp på kvällen, det är täta uppvaknanden, det är mat på natten, det är drömmar, nappstopp och allt annat som kan störa min skönhetssömn. Som för övrigt verkligen skulle behövas nu. Mörka ringar under ögonen och rynkor klarar jag mig utan. Det har känts hopplöst men nu har jag en plan vilket får det hela att lätta lite.
Efter idogt läsande om olika teorier beträffande spädbarns sömn och framförallt icke-sömn inser jag att hon måste lära sig att somna själv. Med betoning på måste för visst har jag förstått att somna själv är en förutsättning för att alla ska kunna sova på nätterna. Clara somnar själv ibland men inte alltid. Förut gjorde hon alltid det på dagarna men inte nu längre. Nu är det virvelvindsbebis i sängen. Det är armhävningar mot gallret på spjälsängen, det är krypträning, det är knäböj stående på tå, det är huvudstående, det är upp i brygga, det är prat och skrik. You name it... Så håller hon på - i en evighet. Hon är envis, stark och självständig. Vill inte bli klappad, vyssjad eller lugnad men gärna påtittad.
Så till planen. Har märkt att det bästa sättet nog är att låta henne hålla på för till slut slocknar hon. Det är inte enkelt för mig. Det innebär att vi får göra någon sorts lightversion av femminutersmetoden.
Ska hon somna själv på kvällen måste hon kunna somna själv på dagen. Vi börjar där. Om jag funderar på det har det nog blivit mest vagnsömn dagtid den senaste tiden. Nu ska hon somna själv i sängen på förmiddagen. Utan att jag lägger mig i. Då har jag eftermiddagen i vagnen som en räddningsplanka. Om hon kan somna själv i sängen på dagen så underlättar det säkert natten så småningom tänker jag. Hon vet att hon kan, hon blir trygg i sitt rum och i sin säng samt att vi får fler tillfällen per dag att öva på denna högst komplicerade och oerhört roliga manöver;)
Tanken var att jag skulle sova ensam inatt med öronproppar och att Anders skulle ta Clara så jag kunde få sova en natt. Med den nya planen tror jag vi väntar med det. Det har blivit jag som tagit nattningarna och om hon ska börja somna själv och samtidigt försvinner mamma är jag rädd att vi binder ris för egen rygg.
Nästa vecka däremot ska jag sova själv. För jag kan väl somna själv? Jag har ju inte fått prova på si sådär 7 1/5 månad, men jag tror nog att det ska gå, faktiskt.

söndag 14 mars 2010

Vann rätt låt?

Får väl kommentera melodifestivalen trots allt. Jag har ju tidigare skrivit om Anna Bergendahls låt som numera är vinnarlåten. Vad den har för chanser i Eurovision i maj vet jag inte, men jag tycker det är ett rofyllt nummer. Förresten är jag inte så intresserad av den europeiska melodifestivalen längre och den svenska har egentligen blivit för utdragen, men jag kan liksom inte riktigt låta bli ändå. Fullkomligt biten som jag varit förr är jag dock inte längre.
Vad blev det av Peter Jöbacks bidrag igår? Trodde han skulle få betydligt bättre placering, för skicklig sångare det är han. Ola kom inte heller så högt placerad som jag tippat trots slipat framträdande till en låt som sätter sig. Salem al Fakir verkade allvarligt talat mest lättad över att inte vinna. Övriga bidrag har jag inte engagerat mig så mycket i.
Jag är verkligen allätare när det gäller musik så inbilla er inget efter mina inlägg om melodifestivalen. Jag är ingen "Lill-Babs wannabe" ;)

Söndagspromenad


Clara på söndagspromenad i sittvagnen. Mycket att titta på! Återstår att se om hon kan sova lika bra i sittdelen som i ligg dito vilket är av största vikt för en trött mamma...

fredag 12 mars 2010

Mums!

För att citera en Hollywoodfru.

Reklamation

I förrgår var jag och köpte åkpåse till Claras sittdel i vagnen. Blir bara så himla trött och irriterad när jag idag upptäcker att dragkedjan är sönder. Så idag fick vi köra iväg och byta. De hade aaaldrig varit med om det tidigare, att dragkedjan på den sorten gått sönder. Nähä, men nu har den det! Ny åkpåse med hem och sovande Clara i vagnen nu. I liggdelen, för hon sover bäst i den än så länge... Eller är det jag som inte riktigt vill att hon ska sova bra i sittdelen så hon kan vara liten ett tag till?

Tappad sug


Den här boken läser jag just nu. Jag vet inte vad jag tycker om den. Det är naturligtvis ett väldigt tragiskt livsöde som beskrivs. Att drabbas av bipolär sjukdom är jobbigt för både den sjuka såväl som för anhöriga med allt vad det kan innebära. Att leva med en ständig tveksamhet gentemot livet måste vara enormt tärande. Att som anhörig inte kunna hjälpa eller rädda. Ändå blir jag inte särskilt berörd vilket förvånar mig. Uppfattar ett behov av självbekräftelse hos Heberlein som färgar hela boken och det känns på något sätt lite malplacé. Ett första statement om att hon är framgångsrik hade räckt för att förstå att sjukdomen inte förstör allt för henne. Sen räcker det. Nu tycker jag bara att det är ett upprepande om hennes snygghet, hennes titlar, hennes fina villa, hennes fina kläder, hennes höga inkomst, hennes lyckade vänner eller hennes feta telefonbok. Har inte läst ut hela boken men det här har gjort att jag tappat sugen lite. Yttre attribut kan jag uppfatta och tolka alldeles av mig själv . Jag vill läsa om det andra som jag inte vet något om i detta fallet. Den inre upplevelsen.

Rykten

Det ryktas att Maria Montazami är på besök här, några kvarter ifrån mitt hus.

En lättnadens suck

Igår kväll kände jag mig så oerhört trött. Det är ju nuförtiden inte något konstigt så jag reflekterade inte mer över det förrän jag började må lite illa. Och fick frossa. Då fick jag panik! Sen började den där tunna saliven samlas i munnen. Den saliven som är till för att skydda tänderna från den frätande uppkastningen. Inte bra. Jag somnade småhuttrandes med varm morgonrock under tjockt duntäcke verkligen störd över att behöva bli magsjuk. Vem skulle trösta knyttet? Clara alltså.
En lättnadens suck kunde jag dra när jag vaknade 3 timmar senare vid midnatt utan några som helst tecken på sjukdom. Faran över? Om jag känner efter riktigt, riktigt noga så kanske den inte är det. Det innebär helt enkelt att jag inte ska känna efter då. Det är fredag och det är underbart!

onsdag 10 mars 2010

Hemskt

Hörde på nyheterna i förrgår om en 3-månaders bebis i Finland som sovit i sin vagn utomhus. Mamman hade tittat till vagnen ofta men efter 20 minuter var barnet plötsligt borta. Barnet hittades senare begraven i snö 6 meter från huset. Jag trodde han hade avlidit men det hade han visst inte förstod jag idag, men ändå.
Det gör ont i hela kroppen att tänka på och jag springer oroligt till fönstret titt som tätt för att kolla till mitt älskade lilla barn som ligger där och sover. Utomhus i sin vagn. Hemska värld.

Tyg


Har hittat fint tyg till gardinerna på Claras rum.

Håret del 2

Jag blev ju så grymt missnöjd med håret sist jag klippte mig. Är fortfarande missnöjd. Varenda dag faktiskt. Har inte kunnat ha håret utsläppt sedan dess för det är bara bångstyrigt, ojämnt och skitfult. Blir irriterad. Min frisör är tydligen topstylist och tar betalt därefter. Som topstylist ska man då ha koll på det senaste beträffande färg, form och metodtrender. På något sätt kan jag inte låta bli att tycka att det blir lite överdrivet. Tänker såhär. T ex när det gäller metoder att "klippa" håret. Förr klippte man hår med sax, nu ska man tydligen som man är "inne" skära fram frisyren med kniv. Jag gillar inte den metoden. Kanske funkar på korta frisyrer men inte på längre. Det blir bara stripigt och eländigt. Här sitter jag då med min hippt framskurna frisyr efter två månader fortfarande lika ful i håret och måste hitta en ny frisör. Det är inte kul. Har två valmöjligheter nu. Jag vet att jag kommer låta håret bli långt igen för jag gör alltid så numera. Frågan är om jag ska passa på att klippa av lite till innan odlingen? Hos ny frisör... Tål att tänkas på. Stora problem jag dras med denna gråa onsdag eller hur;)

tisdag 9 mars 2010

Sällsynt posering


Såhär snällt brukar hon aldrig posera. Det är lögn att få till en bild då hon är still, men här gick det ganska bra. Förutom foten då som är i rörelse ser jag nu...

Mmmm?


Williams päron i chokladkakan. Kan det funka månne? Det återstår att se.

Uppe med tuppen

Saker och ting förändras verkligen. Förr när Clara som sin mamma var morgontrött var frukosten med mammagruppen på tok för tidig. Det är klockan 10. Vi hade svårt att hinna i tid tills dess. Nu har vi betat av en halv arbetsdag innan det är dags. Tidigare och tidigare blir våra morgnar och jag är inte helt tillfreds med det. Innan dagens frukostträff som vi snart ska iväg på har vi då hunnit vara uppe ett antal timmar. Clara har ätit frukost, mellanmål och sovit förmiddagslur...

måndag 8 mars 2010

Destination?

Jag gav Anders en resa i julklapp. Destination inte bestämd. Tanken var att det skulle bli under våren, i slutet av April men jag tror vi kommit fram till att utbudet blir alltför begränsat då om man inte vill resa för långt bort. Nu lutar det istället åt en höstresa. Om det nu är höst i September. Jag funderar på Mallorca som ju ska ha fått sig ett uppsving och tydligen är lite hett igen. Kanske får leta upp något schysst ställe där vi kan ta det lugnt och bara njuta av att vara. Värme, bad, mat, vin och vila. Längtar.

Sömnigt

Sömnig tjej här idag (Clara alltså). Jag bara väntar, och väntar, och väntar på att hon ska vakna så vi kan dra iväg och handla lite. Tänk om hon sovit såhär på natten istället kan jag ju inte låta bli att tänka...

söndag 7 mars 2010

Sovmorgon

För första gången sedan Clara föddes har jag fått sovmorgon! Det innebär i verkligheten att Anders och Clara gick upp vid 07 och jag sov vidare till 09. Dessa två timmar måste vara de två jag sovit hårdast i mitt liv. Har inte hört ett dugg, inte rört mig och vaknade med kudden över huvudet precis som jag somnade om. Värsta kuddrynkorna i ansiktet och ett "segtänk" jag inte upplevt på länge. Skönt, men konstigt känns det. Natten i övrigt var ingen höjdare men lite av det kompenserades förhoppningsvis nu på morgonen.
I eftermiddag blir det fika med Claras farmor och farfar.

fredag 5 mars 2010

BVC suger

Jag tycker ärligt talat att vårt BVC inte tillför ett skit. Varje besök där känns som bortkastad tid. Idag skulle vi ha gemensam träff på biblioteket. Två mammagrupper. Det innebär 11 mammor och 11 barn mellan 7-11 månader. Clara som blir 7 månader idag var yngst. Lägg till detta en bibliotekarie som pratar så tyst att rösten försvinner bland dessa 11 barns babbel. Hon läste högt ur en barnbok. Typ knack, knack på den gula dörren. Sju kaniner sitter vid ett bord. De äter morötter. Och blad. Barnen brydde sig väl inte ett skvatt om vad hon hade att läsa och inte vi mammor heller. Klockan 09 imorse skulle vi vara där! Verkar jag nöjd?
Det enda positiva med detta var väl att Clara somnade gott i vagnen på vägen hem.

Tankevirvlar


Man ser mycket saker när man är ute och går med vagnen och tankarna drar igång. Möjligtvis en aning sömnbristpräglat men ändå.
Som det här, Kvarteret Flatholmen. Vad menar man med det? Kan en holme vara flat? Om det inte är en flat holme är det då en holme för flator? Vilket jag för övrigt inte har någonting emot. Alltså inte att man sätter alla flator på en holme utan flator i allmänhet. Gillar inte uttrycket flator. Varför säger man så? Var kommer det ifrån egentligen? Flata. Flat. En flat person. Känns som en tråkig, färglös typ. Måste vara fel. Flat, flata. Hm, inser att ibland ska mina tankar nog få vara just det - tankar...
BTW, ser ni den blåa himmeln idag?

torsdag 4 mars 2010

Vintermorgon

Det är tidig morgon. Vi äter frukost. Jag sitter med ryggen åt fönstret.
- Det var länge sedan vi hade det såhär kallt, så länge, säger Anders medan han tittar ut i vintermorgonen.
Jag vänder mig om för att se vad han ser. Luften är krispigt kall, frosten biter sig fast i grenarna som vackra smycken, den rodnade himlen sprider ett varmt stämningsfullt ljus. Tappra vinterfåglar flyger i den kalla luften. Det är tyst. Det är vackert.
- Det blir en rejäl gasräkning, fortsätter Anders då och med ens var den magiska känslan borta...

Hotet


Clara har blivit så extremt lättväckt och det är oerhört irriterande. Imorse när vi var ute på promenad kl 09 (!!!) såg jag den här lastbilen på avstånd och kände hur Claras tupplur var hotad. Sakta, sakta gick jag tills jag märker att den backar bortåt, puh!
Så kan vi ju inte ha det.

Öh?!


Såhär står det i manualen till vår babyvakt
- X är inte lämplig för ansvarsfull och korrekt vuxen övervakning och ska inte användas som sådan
Bra säljargument det där;) Ibland blir de automatiska översättningarna inte helt lyckade...

Bad?


Tror ni det går att bada i maj månad i år? Vi brukar klara det. Det är bara två månader dit och det känns ganska kallt.

onsdag 3 mars 2010

Känsligt


Jag har ju lobbat för Paulines' "Sucker for love" i årets melodisfestival, men den här låten, "This is my life" är inte heller helt dum. Bäst är den när man kan se Anna Bergendahl framföra den. Det är känsligt, ömt och innerligt.

Vilse i köket

Jag är verkligen ingen höjdare på att laga mat. Det är sant. Det är inte så ofta jag gör det heller men när Anders och jag inte har hans barn här händer det oftare.
Ett exempel. Igår skulle jag göra någon typ av curryräkor med ris. Jag hackade lite, fräste lite, rörde lite sen tyckte jag det var klart. Var nöjd med mig själv när vi satte oss till bords ända tills Anders säger - Var är räkorna?
Uppgivet ser jag bort mot diskbänken där självaste huvudingrediensen ligger i all sin prakt - orörd.
Nej, matlagning är inget för mig. Men jag försöker åtminstone, ibland.

Hopp om våren!


Jag såg något härligt i trädgården idag. Kan ni ana den alldeles nya, fina, spröda krokusen som börjar ta form? Skönt inbäddad bland löv letar den sig fram och upp för att göra oss lyckliga och påminna oss om att våren faktiskt är på väg.

tisdag 2 mars 2010

Anden i flaskan

Clara är säkert genomtrött efter natten och med infektion i kroppen dessutom. Måste hon ju vara. Jag har ingen infektion men natten var riktigt kass och jag är slut. Sover hon då på dagen? Nej!! Jag tänkte i min enfald att vi säkert skulle kunna få sovmorgon istället. Nejdå, klockan 0715 var det dags. Sen har hon sovit 2 ggr 30 minuter varav den ena halvtimmen i vagnen. Blir knäpp. Jag vet ju att hon kommer sova ännu sämre inatt om jag inte får till daglurarna. Ska jag behöva gå ut på en 2-timmars promenad med vagnen? Skulle inte tro det. Jag orkade ju knappt hålla ögonen öppna den lilla stund vi var ute nyss...
Anden i flaskan. Jag gnuggar och slösar en av mina tre önskningar nu. Låt Clara bli frisk NU!!!!!!

Ute skiner solen...

Ute skiner solen men jag har bara regn hos mig.
Igår låtsades jag inte höra att Clara nös alltför ofta. Jag ville inte se att hennes näsa rann. Inatt brakade det lös. Hon är förkyld - igen! Känns som om hon just blev frisk. Vad är det för klent immunförsvar hon har? Gillas inte. Natten bland de värsta vi haft. Jag vill sova men kan som vanligt inte... Näsfrida, koksalt, Alvedon nu är det dags igen. Riktigt rutten timing just som vi börjat få ordning på nätterna.
Som sagt, bara regn hos mig:(

måndag 1 mars 2010

Kungligt

Det här är oslagbart. Fråga och svar från Daniel Nyhléns kungliga blogg. Missförstå mig inte, jag tycker inte att man ska driva med funktionshindrade eller begåvningshandikappade. Jag har träffat många med just sådana diagnoser genom jobbet och det är oftast härliga människor, men Daniels seriöst framtonade svar blir faktiskt bara så komiskt. 
Lisen: Vad skulle hända om Victoria och Daniel får ett utvecklingstört barn? Blir det vår näste kung/drottning?
Daniel Nyhlén: En intressant frågeställning. Jag är osäker på den här saken, men förmodar att bollen skulle gå vidare till nästa barn då en regents uppgift idag kretsar mycket kring representation.