Messmöret

Alltså Messmör. Jag förstår inte varför jag inte kan tycka om det. Det luktar "vaniljigt" gott och skulle ju vara det utmärkta pålägget. Jag köper ett paket då och då för att testa men tycker fortfarande inte om det. Igår köpte jag det igen, som ingrediens i en sås. Så är det gott men på macka får jag nästintill kväljningar. Försökte applicera min vilja att äta messmör som pålägg på min stackars dotter. Gick inte hem där heller. Måste man vara norrlänning för att gilla kanske?

Inte så trevligt

Nej men Pseudokrupp var ju inte så trevligt... Clara vaknade med skällhosta och andnöd häromkvällen. Naturligtvis ångestskapande att ha svårt att få luft. Både för henne och mig. Efter lite tittande på Pingu och med ibuprofen i kroppen kunde hon somna igen, snarkande och hostande men dock. Idag är hon feberfri och får förhoppningsvis inga fler anfall denna gång.

Projekt Sömn 2.0

Förra Projekt Sömn gick ju käpprätt åt skogen kan jag konstatera i efterhand. Hur ska jag gå tillväga denna gången? Lugna nätter är ännu viktigare nu och jag är något mer hårdhudad. Har läst en del om Anna Wahlgrens Sova hela natten-metod. Är inte övertygad. Vet att man måste gå all-in men så tjock hud har jag inte än. Om det blir, så blir det hemmasnickrad mildare version, tror jag. Har ni erfarenhet av Anna Wahlgrens?
Det roliga är att jag klagade när Clara hade ett eller möjligen två uppvak om natten då hon somnade om efter en klunk vatten. Tyckte det var SÅÅÅ jobbigt. Kan i efterhand säga att de nätterna var rena paradiset. Skulle passat på att njuta då.
Vet ju att det här bara är ett bekymmer en kort tid i livet för att sedan vara gjort och jag kommer aldrig vaka med en liten bebis igen - snyft...
Har betydligt mycket lättare att tänka så med Nora än med Clara då jag trodde att sömnbristen, dagtröttheten och deghjärnan skulle vara för evigt.

Here we go again

Jaha, då var det dags igen. Nora blir 5 månader om några dagar och det börjar bli dags för smakportioner - igen. Känns som om det var igår vi mosade Claras första potatis. Hon slukade den glupskt om än lite förvånat. Var aldrig några större problem att vänja henne vid "riktig" mat men hon var å andra sidan aldrig särskilt snuttig. Hon ammade snabbt som ögat och sen var det bra med det. Ville aldrig ligga nära bara för att gosa. Annat är det med lillasyster. Hon är en riktig gosgumma som gärna vill vara nära hela tiden och kan snutta till och från hela natten om hon själv får välja. Spännande att se hur hon tar emot denna kostens frigörelse.
Imorgon börjar vi med potatisen sen kommer gröten.

Lömska råttor

Det ordnade sig med mitt mail-konto så nu kan jag pusta ut. Däremot är det mindre trevligt att det skickats ut en massa spam till mina kontakter med mig som avsändare... Hoppas de flesta är klokare än, och kanske mindre nyfikna än jag och inte öppnar upp suspekta mail med länkar. Förstår inte varför jag själv klickade vidare på den länk som var sänd till mig i ett mail när jag hörde varningsklockorna ringa i bakgrunden.
Fult men skickligt det där, att lyckas "spamma" genom att sända mail via någon man tror är en betrodd avsändare. Lömska råttor.

Bra & dåligt

Bra - att min tid som gräsänka är över för denna gång. Några timmar kvar sen är A hemma igen efter en 4-dagars nöjesresa till Milano med vänner. Hoppas han laddat batterierna för sen är det paybacktime ;)
Dåligt - att mitt mail-konto blivit hijackat, avstängt och att mina verifieringsuppgifter inte verkar hålla måttet. Får panik om jag aldrig kommer åt mina mail igen... Bra fortsättning följer hoppas jag.

Dop

Igår hade vi dop för Nora. Bilder och mer info är att vänta.

Precis min tanke!

Precis min tanke! Vad sjutton händer med fötterna? Länge har jag ställt mig frågande till den tidenliga posen med fötterna inåt. Slå upp ett glossigt modemagasin, en blogg med "Dagens outfit", mode på nätet eller var som helst egentligen. Alla kvinnliga modeller står med fötterna inåt. Jag begriper inte varför, det ser ganska konstlat och märkligt ut. Som en blyg och väldigt liten flicka i en vuxen kvinnas kropp.
Någon mer än jag har lagt märke till det här och i gårdagens Sydsvenskan kan man läsa en artikel om just detta.

Efter att ha spekulerat kring olika årtiondens fotpositionerande på bild skriver Katarina Tornborg följande om 80-talet i nämnda artikel.
"Försök se Annie Lennox stå inåt med fötterna. Eller Naomi Campbell? Det skulle förta rock´n´rollen och att vara sin egen lyckas smed, hjälte i sitt eget liv.
Moderna modebilder är ofta dramatiska. Framskjutet bäcken och krum rygg. Antydd aggression. Tills man ser fötterna"
Etnologforskaren Åsa Alftberg uttalar sig också beträffande detta fenomen och säger " Både höga klackar och tårna inåt visar på orörlighet, stillastående, att vända sig själv inåt. Det är att säga att man inte är en del av samhället, inte tänker ta plats, inte bråka, utan att man är nöjd med att sysselsätta sig med sig själv och sitt utseende"

Jag själv kan se en enda rimlig anledning som säkert inte ens är meningen med förvridningen. Man ser skorna bättre från sidan. Nu gör jag inga "Dagens outfit" i min blogg. Skulle jag göra det skulle jag förmodligen inte stå med fötterna inåt. Eller jo, kanske om jag ville visa mina skor från sidan. Eller nej, kanske inte ens då.