Hämnd

Jag tittar inte mycket på TV. Jag följer inte många serier. På den senaste tiden faktiskt inte någon. Men nu. Jag har hittat Revenge. Jag var ytterst skeptisk från början. Det är en serie som sänds på tv3 och det är ingen djup historia som kräver skärpa direkt, men jag insåg att just det gör den perfekt. När barnen är i säng och klockan slår 21 är jag inte skärpt. Jag njuter då av att se vackra Hamptons-miljöer, lite rich-bitches och kärlekstragik. Torsdagar mellan 21-22 vill jag inte göra något annat. Har du missat? Kolla ikapp på tv3-play vetja!

Välkommen till vår värld

Kan inte låta bli att känna mig blödig när jag denna morgon hör att kronprinsessan Victoria och Daniel har fått en dotter, en prinsessa. För några år sedan hade inte den här nyheten berört mig nämnvärt. Men nu är det annorlunda. Jag vet ju hur stort det är. Jag tänker tillbaka på när mina prinsessor föddes. Varma, små kroppar ihopkurade på mitt bröst. Mörka, mörka ögon som plirade. Små munnar som letade och deras perfekta, fantastiska små händer som grep om mina fingrar. Lukten, stämningen, känslorna. Det går inte att beskriva och just nu får Victoria och Daniel uppleva det här otroliga. Jag får en klump i magen och en varm tår letar sig fram i min ögonvrå.
Grattis lilla prinsessa till att just du kommit och välkommen till vår värld.

Skulle män vara bättre bilförare - verkligen???

Vi var ute med barnen häromdagen och för en gångs skull körde Anders "min" bil. Min bil som jag är rädd om. Som jag blir glad av. Som han inte så ofta kör av just samma anledningar.
Jaha, så kör vi då och kommer fram till vår slutdestination. Där finns det en stor parkeringsplats och vi ska bestämma oss för var vi bäst står parkerade. Vad jag då, inom loppet av några ögonblick ska komma att uppleva är två beteenden som inte talar för att män är bättre bilförare än kvinnor. Eller åtminstone inte A. Han svänger hastigt till vänster i en rondell och jag ser en kvinnlig medtrafikant virra på huvudet och räcka finger åt honom. Vad hände där undrar jag? "Glömde nog göra tecken, mitt fel," säger Anders. Okej, tänker jag, han erkänner ju iallafall. Om det bara hade slutat där... Tio sekunder, eller kanske bara fem sekunder efter denna vänstersväng och gestutväxling händer det. Jag föreslår en parkeringsplats på vår högra sida lite längre fram (där det fanns en väg!), men Anders svänger genast och fullkomligt irrationellt direkt in till höger och upp på ett övergångsställe mellan stolpar och skyltar - PANG! Sen är det stopp. Bilen stannar, slocknar och sitter fast. Anders får panik, jag blir sur. Mina barn, min bil! A försöker sig då på kontstycket att skylla det hela på mig. "Du sa att jag skulle svänga här". Med här, menade jag nog snarast första, möjliga högersväng utan att bryta mot några trafikregler, att använda lite sunt förnuft helt enkelt. Några svordomar senare och oförstående kring varför bilen inte går framåt har A istället backat ut bilen på vägen igen. Då ser vi båda att han kört på en sten. Inte en liten sten utan en väldigt stor sten. En sådan sten som står placerad där för att man omöjligt ska kunna tro att bilar ska färdas där. Just den stenen tyckte Anders att han skulle köra på. Han har numera informellt körförbud gällande "min" bil kan tilläggas.

Räddare i nöden

Ligger med feber och shoppar iPad-appar till C som snart ska hämtas på dagis. Ibland får man faktiskt göra livet lite enklare, för att leka med Systrarna Bus ensam hela eftermiddagen är inte att tänka på som jag mår nu.

Irriterande

Jag irriterar mig på två saker idag.

Nr 1.
Varför parkerar kreti och pleti på p-platser avsedda som familjeparkering. Symbolerna på skyltarna visar en barnfamilj med barnvagn. Alltså en familj med barn av storleken mindre. Inte pensionärer med vuxna barn, inte medelålders (?) par med tonåringar, inte lata och feta personer, inte för allmänt svaga personer som inte orkar bära utan för familjer med små barn! Ska det vara så hiskeligt svårt att begripa och rätta sig efter? Att bära barn ur och i barnbilstolar kräver lite utrymme och tanken med parkeringarna är ju väldigt bra. Utrymmet finns för att man inte ska kvadda andra eller sin egen bil. För att man ska kunna lyfta i och ur sina barn ur bilen utan att vrida sig halvt fördärvad. För att en barnvagn ska få plats utan att bli påkörd bakom bilen. Att de här p-platserna sedan ofta råkar vara placerade nära ingångarna kan ju inte jag hjälpa. Men det stör mig något så enormt när jag går förbi en rad av fulla familjeparkeringar med bilar som uppenbart inte har samma behov och inga tecken till att transportera små barn. Typ ett äldre parant par som bara tycker att det är bekvämt att ha bra med plats, eller en skåpbil med hantverkare som bara inte pallade bry sig eller en sketen 25-åring som bara skulle lyssna på musik i bilen när kompisen sprang in en vända i butiken. Snälla, hur svårt kan det vara att hitta en annan plats, ibland bara två meter därifrån? Eller nej förresten, skit i det så ska jag minsann skita i er. Nästa gång det är en fet buckla i er bildörr eller en repa i fina lacken så är det jag som skrattar.

Nr 2.


Föga nytt, men alltså legobitar på golvet. Legobitarna som man inte sett innan de borrat sig så djupt in i fotsulan att man tror de ska ploppa upp på ovansidan. AJ, AJ, AJ vilken smärta!

Tack & lov

Tack och lov för Mac-forum.

Dyrt att bli äldre...

Vilken tur att pensionsåldern kanske kommer att höjas till 75 år för det är dyrt att bli äldre. Igår köpte jag för första gången i mitt liv en ansiktskräm för åldrad hy. En antirynkkräm rent ut sagt. Kändes lite främmande att botanisera bland krämerna på den sektionen kunde jag konstatera. Valde till slut en kräm som liksom de flesta andra lovar kanonresultat. Jag menar minskat rynkdjup med 51% enligt en vetenskaplig och publicerad studie från 2003. Det kan väl inte vara lurendrejeri?
Prisskillnaden mellan just denna kräm lämpad för 25+ respektive 35+ var nästan 40%. Eftersom jag råkar vara både 35+ och en lättlurad sate när det kommer till ting som dessa fick jag ju köpa det dyrare alternativet. Nu väntar min panna på mirakel, dvs 51% mirakel.

Idag- Ny hårfärg

Våren, jag är redo!

Alltså...

Det har spekulerats vilt om huruvida Beyonce och Jay-Zs' bebis blivit till genom surrogatmamma eller ej efter ett TV-framträdande då bebismagen skrynklades ihop på ett högst besynnerligt sätt. Jag kunde egentligen inte bry mig mindre om vilket, det är ju deras business. Oavsett så är dottern född och cirkus en månad gammal nu tror jag. I veckan som gick var den nyblivna modern ute på stan och såg ut såhär!! Ehh, säger jag bara och undrar om det nog ändå var en surrogatmamma som faktiskt bar och födde lilla Blue-Ivy trots allt.

Vill ha!!!

Jag kollade in mellon i lördags och blev kär. I Loreens kläder. Hela hennes framträdande var bra men kläderna har fastnat på min näthinna. Tycker nog att hela den outfiten skriker ut mitt namn. Jag vill ha. Tommy Granfors har designat. Kan jag överhuvudtaget lyckas få tag i den eller är den singelproducerad för just detta tillfälle tro? Hur göra? Snyggt, snyggt, snyggt!!!!

Bilder från Nöjesbladet resp All Over Press

Djurkul

Mycket djur idag. På förmiddagen tog vi en promenad till stranden för att skutta ut på isflaken och mata alla utsvultna svanar och fiskmåsar. Därefter snabb lunch, kort middagslur för C och sen iväg till Tropikariet. Där svepte fladdermössen ilsnabbt förbi över våra huvud i dunkelt rum (gällde att hålla masken), vi klappade krokodilungar, såg ormar som låg och pöste efter råttmiddag, kollade in spindlar, giftiga grodor, roliga småapor och kanonfina lemurer. Vi fick känna på riktiga dinosaurietänder, ömsade ormskinn och beskåda vackra hajar, diverse färgglada fiskar och mycket, mycket mer. Efter rundturen tog vi oss en fika med utsikt över surikater, fåglar och jättesköldpaddor och med oss hem fick vi två jätteormar och en lurvig lemur, naturligtvis av det mjukare och fullkomligt ofarliga slaget. Försvarar detta kanske onödiga inköp med att delar av pengarna går till utsatta barn och djur i nöd. Nu vilar Systrarna Bus i sina sängar (eller typ vilar), den ena med orm och den andra med lemur.

Humörsvängningar

Inom loppet av 1 timme från det ena till det andra.
Från:
- Godmorgon mamma, så söt du är med håret nere.
Till:
- AAAHHH, IIIHHHH, DUMMA, DUMMA, NEEEEJ, VIIIILL INTEEEE, VIIILL SJÄÄÄÄLV!!!!
Förskolemorgnar suger verkligen...

Var det så det gick till?

Höll på att plocka undan drivorna av leksaker som bildas under en dag. Detta görs lite häftigare än brukligt för att det ska gå fort. Anders och Clara är och handlar mat, Nora sover. Finns roligare saker att göra då än att plocka undan därav brådskan. Jaja...
Fick just tag i en sån där Briohund och skulle slänga ner den i en back snett bakom mig. Vrider mig, slänger i hunden, vänder tillbaka för att nästan kasta mig över plasttallrik när jag tjongar huvudet i trappan. PANG! Det small så det rungade mellan öronen och jag tror minsann att jag hörde fågelkvitter. Var det så det gick till när serietecknarna kom på fåglarna som likt en gloria cirkulerar, kvittrande över huvudet på våra animerade figurer efter stjärnsmäll? Det där är ju tydligen inte "hittepå".