Sommarjogg

Dags igen idag. Joggning på kvällen efter att flickorna är nattade är enda sättet för mig att kunna träna på vardagar. Erkänner att det kändes ganska motigt att dra på sig träningskläderna när huset äntligen blivit lugnt men jag gjorde det. Löprundan var densamma, personlig tid bättre men det var jobbigare att springa efter en hel dags hålligång jämfört med löpning tidig fm. Oavsett vilket så är känslan efteråt skön.

Sommarjogg

Vet inte om det beror på min nuvarande kost eller bara allmän dagsform. Gav mig hursomhelst ut på en liten joggingtur i solskenet idag. Det kändes riktigt bra med tanke på att det var några månader sedan sist och dessförinnan några år (!). Lite roligare blev det ju också eftersom jag laddat ner Nike+ running appen. Som ofta när jag gör något satsar jag helhjärtat och det var inte långt ifrån att jag gav mig ut på en andra tur nu under kvällen men hejdade mig. Inser att just sådana infall gör att jag tröttnar för fort och skorna blir åter ståendes på hyllan samlandes damm. Längtar iallafall till nästa tur.

En ytlig, fullkomligt oviktig "rolighet"

Jag har överhuvudtaget inte brytt mig om att kämpa med post-graviditetskilona efter Nora. Verkligen inte alls. Har ätit och druckit precis vad jag velat och det har varit mycket. Min hunger under amningsperioden var typ densamma som Anders och de som känner honom vet att då är den rejäl. Ska erkänna att jag inte bryr mig överdrivet mycket om vad jag äter i vanliga fall heller för jag anser att det minskar min livskvalité för mycket. Orkar inte ödsla energi på så meningslösa ting. Livet är för kort för det. Jag vill se normal ut, kunna ha de kläder jag vill men annars spelar det ju ingen roll. Vem vill vara med en hungrig, grinig kärring liksom? Jag har inte alltid haft den här inställningen. Jag har varit extremt noga med träning och kosthållning i perioder, verkligen extremt. Det är skönt att slippa hetsa. Vill jag tajta till mig så kan jag, bara att utesluta sött och träna regelbundet så ordnar det sig. Efter graviditeten med Clara återhämtade sig kroppen utan någon större ansträngning och denna gången har det också börjat rätta till sig av sig själv. Jag har tyvärr drabbats av delade magmuskler, Diastasis Recti efter Nora och det gör att magen fortfarande kan se gravid ut framåt eftermiddag och kväll men annars ska jag inte klaga. Vet inte vad jag väger för batterierna i vågen har varit slut i flera månader, men i all hast fick jag tag i ett par pre-graviditetsjeans igår och de passade. Fullkomligt ytligt, och i sammanhanget oviktigt men ändå roligt och skönt. Skönt att slippa kassera hela jeansarsenalen, för den är stor. Roligt att kroppen är så otrolig att den återhämtar sig i uppförsbacke. Visst, Nora är snart 11 månader och då ska man kanske vara "återställd" med råge. Min poäng är att hetsen att snabbt tappa sina kilon efter graviditet är ganska patetisk, men kanske mest sorglig när det oftast löser sig ändå och man kan passa på att njuta under tiden istället. Av god mat, av gosig bebis, av att slippa bry sig så himla mycket. Ta tillfället i akt. SÅ himla många gånger är man ju i regel inte gravid i sitt liv.

Nej, jag är inte gravid igen...

Även om min mage kanske lätt får någon att tro det så är jag inte gravid. Tyckte väl att det tog liiite väl lång tid för magen att återgå till pre-gravid form och nu förstår jag varför. Mina magmuskler har delats så pass mycket att de inte går tillbaka spontant. Jag har har drabbats av diastasis recti. Trist men sant. Bara att träna på då. Statiska övningar är det som gäller - crunches och situps absoluta no, no. Hoppas innerligt att det ska ge resultat. Knip, knip