Stockholmsnatt

Såhär såg det ut utanför mitt hotellrumsfönster (!) igår morse. Jag var på jobbresa i Stockholm och mitt flyg hem ställdes in pga snöovädret. Vad som skulle ha blivit en 16-timmarsresa blev istället en 32-timmars... Första dagen jag skulle vara borta från Clara en hel dag utan att träffa henne vaken slutade efter många om och men med att jag fick sova ensam på ett hotellrum utan att egentligen kunna sova. Värdelöst. Clara och Anders hade det finfint men jag längtade hem så det gjorde ont i kroppen. Ringde hem och när jag hörde Clara säga "mamma, hem" hade jag inte långt kvar till gråten.
Det här var sannolikt vare sig första eller sista gången jag fastnade på en flygplats någonstans långt hemifrån och det får mig att fundera på om det är värt det.