söndag 27 november 2011
Fula, fula, fula
En av de absolut fulaste sakerna i vårt hem är trappan. Trappan i lackad furu. Jag ryser bara av att skriva det. Den förstör verkligen hela matplatsen i vilken den mynnar ut. Detta hatobjekt, som varit just hatobjekt sedan vi flyttade hit för sisådär sju år sedan har hånflinat åt mig dagligen med sina vidriga uppsyn. Min ambition har hela tiden varit att slipa och måla om. Men vilket projekt. Nu är det så sakteliga påbörjat och det var inte en dag för tidigt. Nu blir det vitt. Bye, bye du, fula, fula, fula.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Lustigt det där, att det kan ta en sådan tid för en ibland. Men nu så! Det kommer bli fint serru! Håller med om att det låter rätt... sjuttiotal på något sätt med en klarlackad furutrappa!
SvaraRaderaKramar!
Mikaela: Visst känns det sjuttiotal. Varför man då sätter in dessa fula trappor i hus byggda under senare delen av nittiotalet som vårt är förstår jag inte alls...
SvaraRaderaKul! Det har Ola precis gjort hos oss! Kolla bloggen! Lycka till!
SvaraRadera