Halvåret

Igår fyllde Nora halvåret. Ett helt halvt år har hon funnits här hos oss. Fina, fina. Så mycket som händer med en ny människa på ett halvt år. Mycket kan hon, men dricka välling och sova kan hon inte...

Den där verkar god...

Nu har det hänt igen. Den där verkar god tyckte Nora och sitter med min vörtbrödssmörgås i hand och mun när jag återvänder till matbordet efter en snabb tur till köket. Hur långa och snabba armar kan man ha?

Fula, fula, fula

En av de absolut fulaste sakerna i vårt hem är trappan. Trappan i lackad furu. Jag ryser bara av att skriva det. Den förstör verkligen hela matplatsen i vilken den mynnar ut. Detta hatobjekt, som varit just hatobjekt sedan vi flyttade hit för sisådär sju år sedan har hånflinat åt mig dagligen med sina vidriga uppsyn. Min ambition har hela tiden varit att slipa och måla om. Men vilket projekt. Nu är det så sakteliga påbörjat och det var inte en dag för tidigt. Nu blir det vitt. Bye, bye du, fula, fula, fula.

Äpplekakan med Ä - eller nåt...

Jag vet att jag har ätit den någon gång. Jag har längtat efter den sedan dess. Jag har inte vetat hur göra den. Men nu vet jag. Min äppelkakelängtan är för alltid över. Den är här nu.

4 portioner
2,5 dl vetemjöl
2,5 dl socker
1 tsk bakpulver
0,5 tsk salt
1 st ägg
100 gram smält smör
4 st äpplen
ev kanel

Blanda samman de torra ingredienserna.
Smält smör och blanda sedan i smöret & ägget i den torra blandningen.
Smörj en ugnsfast form och lägg i de skalade, urkärnade & klyftade äpplena. Om man vill ha så kan man pudra kanel över.
Häll smeten över äpplena och grädda i ugn 175 grader i ca 35 minuter.

Dagens ungdom

Clara får syn på den här boken och utbrister
- Ah, cool bok!

Mödan värt

Skulle gissa att min kropp efter nattens vila/vak kommer kännas tämligen mör. Nej, jag har inte varit iväg på min första joggingtur sedan innan Claras graviditet. Jag har rensat upp i en ytterst rörig hörna av vår tomt. Blir som tokig när jag väl kommer igång. Tar i för allt vad tygen håller. Klipper, gräver, rensar och bär. Skönt är det sen. När röran är utredd. Rensad, slängd, sorterad. Färdig att hämtas. Skönt är det att gå ut genom ytterdörren och slippa se ett stressigt virrvarr av grejer, grenar, ogräs och skräp. Skönt att bara se jord och staplade stenar. Faktiskt är det så. Det är värt varje värkande muskelfiber som jag måhända vaknar med imorgon.

Blek avbild

Jo men egentligen är det ju faktiskt fina blommor det där. Var ju liksom därför jag ville visa. Att även jag kan känna för att göra fint ibland. Fast nu blev ju de här bilderna bara en konstig och väldigt blek skugga av hur de gestaltar sig i verkligheten.
Dags för ny mobilkamera månne? Tomten kan få komma med nya iPhone 4s om han vill. Det går bra.

Färg & form

Vem trodde väl att färg och form kunde påverka en så mycket? Jag menar i blöjan. Bebisblöjan alltså ;)

Förskolepolitiken suger!

I januari ska det komma 4 nya barn till Claras avdelning på förskolan. Alla födda 2010. Fyra stycken! Som om det inte vore nog så är det inga barn som ska sluta. Det här innebär att det kommer att vara 7 barn per pedagog. Alla pedagoger på Claras avdelning jobbar dessutom deltid. De kommer inte att få mer personalresurser. Är det rimligt att öka barngruppen med typ 20% men att ha bibehållen personalstyrka? Både för barn och personal låter detta vansinnigt och jag är upprörd. Det går bättre för Clara på förskolan nu men hur det ska bli om hon får ännu mindre tid undrar jag. Skit!

Versace för H&M

Kollade snabbt igenom kollektionen Versace gjort för H&M. Inte min stil. Det enda jag kan tänka mig skulle vara den här svarta klänningen.

Nej, jag är inte gravid igen...

Även om min mage kanske lätt får någon att tro det så är jag inte gravid. Tyckte väl att det tog liiite väl lång tid för magen att återgå till pre-gravid form och nu förstår jag varför. Mina magmuskler har delats så pass mycket att de inte går tillbaka spontant. Jag har har drabbats av diastasis recti. Trist men sant. Bara att träna på då. Statiska övningar är det som gäller - crunches och situps absoluta no, no. Hoppas innerligt att det ska ge resultat. Knip, knip

Tanken var god

Självklart att lillasyster måste ha lite fiskpinnar tyckte Clara och hann under tiden Anders sträckte sig efter något på matbordet stoppa in en bit fiskpinne i munnen på Nora med sin gaffel! Att hon knappt börjat med smakportioner eller inte har några tänder för den delen var ju inte så lätt att veta. Nora, snäll som vanligt protesterade inte utan satt där med den stora, varma klumpen i munnen tills pappa kom till undsättning. Tanken var god åtminstone...

Märkligt

Av någon anledning blev det Cornelis som fick ackompanjera vår frukost imorse. Jag har inte lyssnat särskilt mycket på hans musik tidigare men idag insåg jag på riktigt hur bra han var och är. Nyfiken screenar jag honom lite på nätet och finner att det är hans dödsdag idag. Den 12 november 1987 gick han bort. Visst är det märkligt att det är just idag vi väljer hans musik från iPoden. Får kanske fråga Karsten Torebjer om Cornelis ande möjligtvis befinner sig i Helsingborgstrakterna idag ;)

Nygammal favorit

Jag kanske har bott under en sten som inte upptäckt detta tidigare, men Toy är ju tillbaka!
Glad blev jag när jag hittade en tuggisfavorit i affären.

Ombytta roller

Clara och jag tramsade runt här hemma som alla andra dagar nuförtiden. Idag skulle jag vara bebis och Clara matade mig med låtsas-jordgubbssylt. Clara tjoade och jag tjoade, så som bebisar gör tänkte jag. Då hör jag min 2-åring med myndig röst säga:
- Men mamma, lugna ner dig.

Lowest form of life

Såg den här intervjun då den sändes för några år sedan. Den är fullständig katastrof, men man kan inte låta bli att känna med den stackars, då unga journalisten Niklas Källner. Trodde väl aldrig att han någonsin skulle få ett jobb på tv igen. Det fick han. Det är nämnde Källner som gör reportagen i Skavlan och det gör han riktigt bra.

Hur fin...

Hur fin är inte denna kofta som jag köpte till C igår? Jag är förälskad men C vill inte ens prova den - ännu...

Let's go - To Night Vision Mode

Var just inne på en av de bloggar jag besöker med glesa mellanrum. Just den här bloggen läser jag mest för att den som postar inläggen är så ohämmat självgod och jag förstummas varje gång jag kikar in. Nu visar det sig att denna person till råga på allt besitter "supernatural powers". Kan inte låta bli att fnissa lite och tänka på Karsten Torebjer Psychic Medium

Olika behov

Maken och jag har olika behov när det kommer till koffein-intag. Vilken är vilken?

Hatkärlek?

Det här inlägget kan synas främmande för dem som varit i vårt hem. Det är inte alltid så välordnat här om man säger så. Vi är tidvis många personer som lever här och fortfarande på alldeles för liten yta. Då blir det snabbt rörigt. Särskilt om, låt säga 80% av de boende inte bryr sig ett dugg om vilket och tycker att skorna går bra att ha inne även om det är regn och lera ute, att ens kläder väl kan ligga var som helst, att tallrikar och glas väl kan plockas bort av någon annan och dessa j-a skåpsluckor som någon annan kan stänga - typ. Jag kan fortsätta men slutar där.
Till saken. Det är något med städning som gör att jag mår bra. Det har alltid varit den tveklöst tråkigaste syssla jag kunnat tänka mig, men man mår ju så bra när det är klart. Lite som med träning om det är i en form man inte tycker är sådär jättekul. Det är aptråkigt under tiden men efteråt är det skönt. Beträffande träningen så är det endorfinerna som pumpar men städning kan väl knappast bidra med något större endorfinpåslag? Är det bara ens estetiska sinne som blir tillfredsställt så att man mår bra eller vad är det? Jag finner mig själv småstädandes lite titt som tätt numera när flickorna sover, och jag gillar det. Kanske en snabbt övergående fas men just nu är det så och det är ju utmärkt.
Att luften sen går ur mig när allt är fint och ingen ens lägger märke till det eller stökar ner igen innan dammsugaren hunnit in i städskåpet det är en annan sak...

Nora 5 månader

Tiden rusar!
Kan knappt förstå att Nora redan är drygt 5 månader. Hon är en riktig liten solstråle som gillar läget för det mesta!

Om behov finnes

Om behov finnes så kan jag tipsa om den här concealern från Makeup Store.

Jo, man tackar!

Vissa dagar är allt bara så underbart när livet flyter på. Idag var en sådan dag.

Men, är det inte...

Nej men är det inte ett litet födelsedagståg jag ser? Konstigt att det är så långt att sista vagnen inte ens får plats på bilden. Måste vara en gammal människa som fyller år, eller?