Jag var inte helt på topp igår. C skulle för första gången i sitt liv somna borta och sova hela natten borta utan oss. Vi var bjudna på trevligt födelsedagsfirande och den högst troliga jakt på C i salongerna som det hade blivit hade nog förtagit njutningen varför vi valde att lämna henne hos mormor och morfar. Herr Ågren gjorde entré redan vid lunchtid och jag fick ont i magen. Skulle vi kanske ändå sova hos henne efter festen? Vilka skador skulle detta åsamka den trygghet som jag kämpat så med att bygga upp sedan hon kom? Är hon inte lite väl liten? Ja, sådär höll jag på...
Vi lämnade bort C och gick på festen. Som väntat blev det en trevlig kväll med god mat och dryck och trevligt umgänge. Efter sms om att lilla bus somnat kunde jag faktiskt njuta av friheten. Vandra genom ett Lund i natten och sen igen på förmiddagen kändes lyxigt. C hade klarat bortanatten galant och var på strålande humör när vi kom och hämtade henne. Känns väldigt skönt att det är gjort nu. Hon sov borta och det gick bra.
Jag hade skrivit ned ett långt resonemang om min inställning till barnpassning eftersom jag verkar vara nästan ensam om den i min omgivning men jag tar det en annan gång.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
O, nej! Du är inte ensam! Jag nojar över vem som ska passa Clara när jag snittas i december. Pa dagtid. Hemma hos oss. Ett par timmar bara innan Marco kan komma hem och hämta henne igen. Det kommer bli svärmor för det är enda rimliga alternativet. Henne är hon okej med när Axel eller vi är med, men Axel kommer ju vara pa dagis (antar jag) och jag och Marco kommer da inte vara där. Men hon överlever antagligen. ;-)
SvaraRaderaCamilla: Skönt att höra att jag inte är ensam! Er Clara och svärmor fixar säkert det jättebra men jag förstår dig sååå väl.
SvaraRaderaVad härligt att det gick bra och att ni fick en skön kväll/natt/förmiddag! Grattis! Är nu nyfiken på ditt resonemang! Do tell!
SvaraRaderaSå skönt att det gick bra!! Vi ska ha kvälls- och nattbarnvakt för första gången på lördag och jag tycker redan att det är jobbigt... Fast att jag vet att hon kommer att ha det jättebra hos sin farmor o farfar.
SvaraRaderaÄr också gruvligt nyfiken på ditt resonemang om barnpassning så snälla berätta:).