onsdag 14 april 2010

Tända, släcka, tända, släcka, tända, släcka, tända...

Vilken underbar syn som mötte mig imorse! Clara som för övrigt sovit HELA natten tyckte nog det var för mörkt i rummet när hon vaknade. Hon hade rest sig upp och gått längs med spjälorna i sängen till taklampans strömbrytare på väggen. Där stod hon överlycklig och tände och släckte. Och tände och släckte. Söta, duktiga tjejen.
Upplagd av kl.
Etiketter: ,

2 kommentarer:

  1. Maria14 april 2010 kl. 13:01

    Åh så gulligt:). De börjar verkligen bli stora nu.

    Har ju helt missat kvällsvåndan över att vara borta från Clara, så skönt att det gick bra!! Det är tufft att vara utan sin älskling de första gångerna, men det blir lättare med tiden. Saknaden finns dock där alltid.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Mikaela de Ville15 april 2010 kl. 21:02

    Hihi så härligt! OCH hela natten. Härligt, härligt det med!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)