Kortslutning

Förstår inte vad det är för fel i mitt huvud idag. Stod och gräddade plättar i köket. Samtidigt förberedde jag dessutom lite middag till Anders och mig. Grädda, grädda, grädda plätt. Vända, vända, vända. Tjipp, tjopp! Luktar det inte lite bränt? Grädda, grädda, grädda. Vända, vända, vända. Hm, jo nog luktar det väl lite bränt? Äh, har väl kommit lite smet på plattan eller nåt... Grädda, grädda, grädda. Nej men fy vad det luktar bränt nu. Lyfter på alla plättar som bara ser gyllenbruna och fina ut. Konstigt. Äh, grädda, grädda, grädda. Hur jag sen tänkte när jag bara struntade i att det luktade bränt vet jag inte. Jag fortsätter med mina plättar en stund till tills Anders kommer in i köket. "Hur tänkte du göra med de här?" På köksbänken bakom mig står två kolsvarta toast i brödrosten, ryker och luktar bränt. Hade helt glömt bort att de överhuvudtaget existerade. Att det luktade just bränd toast gjorde inte heller att jag kopplade. Dum, dummare. Skäms.
När det lilla missödet var uppklarat häller jag upp den sista lilla plättsmeten på järnet och går därifrån för att tramsa med Clara. Tramsa, tramsa, tramsa. Klapp, klapp. Vinkevink. Håller på sådär en stund sen kommer Anders igen "Hur tänker du med plätten på järnet"? Jag hade gjort det igen. Bränt plätt denna gång. Tur att det var den sista för jag borde nog inte vara nära någon spis mer idag. Eller, jag ska nog inte göra något mer idag överhuvudtaget. Inte min smartaste dag om man säger så. Hoppas det bara är tillfälligt...