fredag 26 februari 2010

Manövern

Det här är stort! Clara har sovit i eget rum inatt. I ren desperation provade jag igår att lägga henne i eget rum. Hon är ganska lättväckt på kvällar och nätter och någonstans läste jag att de bebisarna ibland sover bättre på eget rum.
Som ni kanske läst är vi ensamma här hemma så tidpunkten passade bra. Inga andra störande moment vill säga.
Utan Anders vetskap påbörjade jag manövern. Hon sov förmiddagsluren i sängen på nya rummet och det gick bra. Inför kvällen började jag plötsligt tveka. Hela dagen var jag fast besluten att genomföra det här men framåt kvällen for tankarna omkring. Hon är ju så liten, det är ju ganska mysigt att ha henne nära, tänk om hon blir förstörd för evigt av övergivenhetskänslor, PSD. Ja, ni förstår. Fick till slut fråga mig själv vad som är bäst för oss båda? Bra sömn blev det självklara svaret. Om det inte skulle funka var det ju bara att flytta in henne till oss igen.
Det gick över förväntan. Hon somnade efter 25 minuter. Sov 3 timmar utan hysteriskt uppvaknande! Fick kvällsvälling och somnade om. Jag har varit inne på rummet några ggr för att hjälpa till med nappen och någon gång för mat men annars har hon fixat det hur bra som helst! Efter maten 06 flyttade jag över henne i vår säng så vi kunde vakna tillsammans och ha vår vanliga mysstund i sängen.
Borde jag vara nöjd? Antar det, men det känns oerhört konstigt att hennes säng inte står bredvid min och hon saknades mig på natten. Det här är kanske ändå bäst? Jag vet inte. Vi provar ikväll igen och då återstår det att se om allt bara var en tillfällighet. Klart är i alla fall att det var skönt att slippa gråtperioden på kvällen och att jag sprang och tittade på henne titt som tätt är ju mitt eget problem och fel.

4 kommentarer:

  1. Jag är fast övertygad om att det som KÄNNS bäst också ÄR bäst.
    Själv vill jag behålla vår Clara inne hos oss, nära-nära, så länge som möjligt. För det KÄNNS så. Och så vill jag inte gå upp varje gång hon vill ha mat eller napp. Att hon sedan absolut vill sova i vår säng främjar ju min känsla. ;-)
    Jag ger henne förresten också "inte-bliva-stur-piller".... ;-)

    SvaraRadera
  2. Ja, jippie! Eget rum är grejen! Tror det kommer gå fint ikväll med. Vera gillar sitt nya rum. Tredje natten nu och det var två uppvak, ett vid tre och sen vid halvsex. Tror dock att det beror på att hon åt lite mindre än vanligt igår och därför var mer hungrig. Och nu ligger hon och sover förmiddagslur där i sin lilla säng i sitt lilla rum. Lilla stora tjejen!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Camilla: Mitt problem är väl att jag inte riktigt vet vad som känns bäst. Känns på något sätt som jag sviker henne även om jag gör det för bådas bästa. Vår Clara hade nog också helst legat i vår säng men då sover inte jag så bra. Förutom när maken är borta och det är gott om plats då. Men han får nog stanna kvar;)

    SvaraRadera
  4. Mikaela: Tack för att du uppmuntrar till eget rum! När jag läser hur det går för er Vera känns det värt att fortsätta prova.
    Kram!

    SvaraRadera