Projekt Sömn

Jag har en plan. Har inte skrivit om Projekt Sömn på länge för vi har hamnat i ett dött läge. Det är förutom enstaka kvällar en kamp på kvällen, det är täta uppvaknanden, det är mat på natten, det är drömmar, nappstopp och allt annat som kan störa min skönhetssömn. Som för övrigt verkligen skulle behövas nu. Mörka ringar under ögonen och rynkor klarar jag mig utan. Det har känts hopplöst men nu har jag en plan vilket får det hela att lätta lite.
Efter idogt läsande om olika teorier beträffande spädbarns sömn och framförallt icke-sömn inser jag att hon måste lära sig att somna själv. Med betoning på måste för visst har jag förstått att somna själv är en förutsättning för att alla ska kunna sova på nätterna. Clara somnar själv ibland men inte alltid. Förut gjorde hon alltid det på dagarna men inte nu längre. Nu är det virvelvindsbebis i sängen. Det är armhävningar mot gallret på spjälsängen, det är krypträning, det är knäböj stående på tå, det är huvudstående, det är upp i brygga, det är prat och skrik. You name it... Så håller hon på - i en evighet. Hon är envis, stark och självständig. Vill inte bli klappad, vyssjad eller lugnad men gärna påtittad.
Så till planen. Har märkt att det bästa sättet nog är att låta henne hålla på för till slut slocknar hon. Det är inte enkelt för mig. Det innebär att vi får göra någon sorts lightversion av femminutersmetoden.
Ska hon somna själv på kvällen måste hon kunna somna själv på dagen. Vi börjar där. Om jag funderar på det har det nog blivit mest vagnsömn dagtid den senaste tiden. Nu ska hon somna själv i sängen på förmiddagen. Utan att jag lägger mig i. Då har jag eftermiddagen i vagnen som en räddningsplanka. Om hon kan somna själv i sängen på dagen så underlättar det säkert natten så småningom tänker jag. Hon vet att hon kan, hon blir trygg i sitt rum och i sin säng samt att vi får fler tillfällen per dag att öva på denna högst komplicerade och oerhört roliga manöver;)
Tanken var att jag skulle sova ensam inatt med öronproppar och att Anders skulle ta Clara så jag kunde få sova en natt. Med den nya planen tror jag vi väntar med det. Det har blivit jag som tagit nattningarna och om hon ska börja somna själv och samtidigt försvinner mamma är jag rädd att vi binder ris för egen rygg.
Nästa vecka däremot ska jag sova själv. För jag kan väl somna själv? Jag har ju inte fått prova på si sådär 7 1/5 månad, men jag tror nog att det ska gå, faktiskt.